Mystik, filosofi och kraftplatser

Mystik, filosofi och kraftplatser

Min mediala barndom har gjort mig till en sökare genom livet. Att vandra i historiens vingslag och i olika dimensioner har varit och är min livsuppgift. Då jag alltid känt att det finns något mer ”där bortom” och att jag började prata med stjärnorna redan som barn har påverkat hela mitt liv. Att följa mystikens värld och försöka hitta svaren genom filosofi, astrologi, esoterisk visdom, religion och mystik och integrera det i min vardag är min livsväg.  När jag var knappt arton år flyttade jag, min storasyster Annelie och mina vänner till Israel. Det kom att förändra våra liv på många olika sätt.

Jag levde som judinna i min värdfamilj och mamman Tova, som var lärare och jag hade väldigt många intressanta samtal. Den tiden lärde mig oerhört mycket.
När jag senare kom hem till Sverige igen så hade jag flera år som jag sökte svar genom litteraturen. Jag läste religion, historia, esoterisk visdom, mystik, mytologi och jag blev då även astrolog. Allt för att hitta svar på livets stora frågor. Jag sökte i Kabbala, gnosticismen, den esoteriska kunskapen och jag följde mitt kall efter att söka svar på Universums fungerande.

Så redan i 25-års åldern hade jag mitt första företag och arbetade som sierska och astrolog. Tillsammans med min mamma och några kvinnor till skapade vi Växthuset – för inre växande. Vi anordnade event och bjöd in medium och andra spännande personer till vårt Växthus för att föreläsa och ge readings.

Min längtan att lära mer gjorde att jag sökte till Linnéuniversitet i Växjö och läste Social omsorgsexamen. Med ämnen som sociologi, psykologi och psykiatri fördjupade jag mig än mer. Mitt intresse för människor, eller egentligen om oss på ett själsligt plan gjorde att jag fördjupade mig i gåtan autism. Jag läste även Psykologi icke verbalt beteende på Universitet, för att stärka mitt sätt att ta in information på andra plan än via den muntliga kommunikationen.

Ju mer jag läste och lärde desto mer öppnades min värld och desto mer frågor snurrade runt inom mig. Jag har alltid följt min intuitiva väg och gått mer på känsla och intuition än på det mentala kunnandet.

Under hela mitt liv har jag gjort själsresor och fått se väldigt speciella platser. Men jag har också kallats till historiska platser, både i Sverige och utomlands. Pyramiderna i Egypten och nu senast i vintras till Mexico med besök på en Mayapyramid.

När vi kallas till olika platser och följer vår guidning så Men framförallt kallades jag till Grekland, till alla underbara tempelplatser byggda åt de Grekiska Gudarna och Gudinnorna. Min guidning i Grekland har varit total, som om nästan varenda taxichaufför har talat om för mig och Sofia vart vi ska nästa gång. Eller som den gången när jag fick sitta bredvid en professor i arkeologi på planet till Aten! Hon lärde mig så mycket och hon talade också om för mig att det fanns en Mysterieskola i Eleusis (nuvarande Eleusina)! – Sofia, det finns en mysterieskola i Eleusis, vi måste åka dit, sa jag när jag kom fram till Aten! – Absolut, svarade Sofia, min underbara, älskade vän som bor i Aten sen många år. När vi kom till Aten andra gången i mitt liv 2015 fick jag till mig en initiering/aktivering som jag skulle utföra för de människor som reser med oss i Grekland. Jag förstod att platsen för initieringen/aktiveringen helst skulle utföras i Plutos/ Hades grotta Plutonium på Mysterieskolan, vilket också har skett ett antal gånger genom åren.
När vi kom till Delfi så var det som att jag på riktigt klev in i en annan tid. Älskade Delfi, högt uppe på Mount Parnassos bergsida med sin vackra tempelplats och Apollons och Athenas tempel. När jag kom dit så kom jag hem på något sätt och enligt Anders B Johansson, känd astrolog så nådde jag även mitt dharma, dvs min högsta utveckling i detta liv.
I Delfi mötte vi Kostas! Vi hade, på den rundresan, med oss en fin vän som heter Carina. Hon skulle fylla år och vi skulle fira henne på stranden en av dagarna på vår vecka. Jag hade fått till mig att vi skulle köpa en symbol i present. Dagarna gick snabbt och till slut hade vi bara möjligheten att köpa symbolen i Delfi. Jag och Sofia lyckades smita i väg för att ge oss på jakt efter symbolen, vi gick i affär efter affär, men vi hittade den inte! Till slut tittade vi uppför backen på bygatan och sa att vi får fortsätta upp, fast allt såg stängt ut. En liten bit upp i backen var en affär öppen, men när vi kom fram kom det en man och satte fram en skylt med ”Closed för 10 min”. Vi hade inget annat val än att stanna kvar och titta i skyltfönstret och där – precis framför oss – fanns symbolen! – Titta Sofia, sa jag, där är symbolen. Mannen kom ut och log mot oss och sa: – Jag har väntat på er hela dan, för jag fick till mig i morse att det skulle komma två ljusarbetare på jakt efter symbolen. – Jag heter Kostas, sa mannen, välkomna in! Jag och Sofia tittade på varandra och gick efter.
Väl inne i butiken fick vi veta allt om symbolen, Epsilon, som en gång suttit ovanför portarna på Apollons tempel och varit förbunden med Venus och Sirius. Det blev ett magiskt möte! När vi skulle gå sa Kostas: – Du har en viktig uppgift att ta med dig spirituella människor hit till Delfi och mitt uppdrag är att hjälpa dig! – Uppe i bergen finns Corycian Cave, den grotta som oraklen i Delfi satt i i flera hundra år innan de flyttade ner och satt i Apollons Tempel. – Nästa år ska jag ta med er dit, sa Kostas. Vilket han också gjorde, men inte han personligen utan han anlitade en guide, Lukas, som är en spirituell guide och inte en arkeologisk guide.
Det var en helt magisk upplevelse att besöka Coryian Cave!

När vi kommer till kraftplatser så är det så mycket energier i området som vi integreras med. Som grekerna säger, gå barfota och ta in energierna genom fötterna! Grekerna är helt på det klara med energierna på platserna. Mysterieskolan är så fylld av dessa energier och själar så platsen är upplyst nattetid för att det händer så mycket. Corycian Cave är en helt magisk plats, fylld av energier från människor som varit där men också av alla djuren som lever och har levt uppe i bergen. Att stå uppe på berget och blicka ut över skogarna, Medelhavet och skidbackarna gav mig för alltid en annan syn på Grekland! Likaså när vi har rest uppe i de magiska bergen i Meteora, där väntar man bara på att få se drakarna!

När jag lämnade Delfi och Meteora bakom mig förra året så var det med sorg i hjärtat. Det var med en känsla av att det lär dröja innan vi är tillbaks igen. Jag sa till och med till Sofia att det kanske inte blir något Grekland nästa år, vi kanske ska ha uppehåll? Men, vi fattade ett intellektuellt beslut om att vi skulle ha resor i Grekland även 2020, då det var vårat 5-årsjubileum. Men, det blev inga resor i år, precis som vi ändå kände in. Corona kom och allt förändrades.

Under förra året pratade och skrev jag om Saturnus, Pluto och Jupiter och jag förstod att världen skulle förändras i januari 2020, men aldrig hade jag kunnat föreställa mig att det skulle bli så här!

Men livet går vidare och Universum har alltid en plan!

När Corona skapade total lockdown i stora delar av världen så gav det en möjlighet att stanna upp, jorda sig och stanna kvar! Det är verkligen jordens element som härskar nu!
Tack vare det så har jag stannat kvar i Sverige, även om en del av min själ för alltid är hos Sofia och i Grekland.
Universums plan var att 2020 ge oss möjligheten att skapa och starta The Lighthouse. Som ligger i en sluttning med havet nedanför, på Onsalahalvön utanför Kungsbacka. Ett holistiskt center låg i vår pipeline och det har varit en underbar sommar på många plan. Jag reflekterade under min resa i Grekland i september förra året att vi besökte ovanligt många Apollon Tempel – Apollon är ljusets Gud. Jag läste nyligen i Christer Claus underbara bok Den ockulta vägen att Apollons sas vara Guden från Skandinavien, ljuset från norr. ” Grekerna hävdar att han kom från hyperboréernas land där solen aldrig går ner; i e Skandinavien

Nu är jag på en ny plats med helt magiska energier!

Jag kände inte så väl till Onsala innan jag flyttade hit, då jag tidigare bott på Särö som ligger ett par mil högre upp på Västkusten.
Väl på plats så startade jag med mina Lev i ljuset-kvällar och vi gick ner till Kyrkans Ängar för att ha meditation. Vi var en liten grupp på sex personer, två till av deltagarna, Ulrika och Cilla  är också medium. När vi tonade in för meditation såg vi dom! De mäktiga männen som tornade upp bakom oss, på en rak linje. Det var kanske ett 20-tal mäktiga och högresta män. Min första tanke var att det var kyrkans män. Men sen kom hästarna rusande och jag hörde hovslagen och fick ducka! Efter en stund lugnade det ner sig och jag ”såg” att männen flyttat upp på åsen och betraktade oss på avstånd. Var är detta, tänkte jag. Jag gick hem och sökte på Onsala och såg att det betyder Odens sal och att vi har flyttat rakt in i Vikingamarkerna! Jag kände till Li´s gravfält, som är ett gravfält sen vikingatiden, men jag visste inte att vi bor granne med en offerlund (där man senare byggde Onsala kyrka), men jag blev snabbt varse Vikingarnas mäktiga energier här på platsen!

De mytologiska berättelserna och legenderna har stora likheter och för länge sen läste jag den Fornnordiska mytologin men sen fastnade jag mer för den grekiska mytologin. Men nu är jag tillbaks i den Fornnordiska och läser om Vikingarnas asagudar. Jag ser bland annat likheter mellan Oden och Zeus, den högsta av Gudarna.

Universum har alltid en plan och nu blir det inte en september i Grekland, Delfi och Meteora genom templen från de Grekiska Gudarna och Gudinnorna utan det blir en september här på Onsala med de Fornordiska Gudarna och Gudinnorna och det finns säkert en mening med det med.
Jag förstår nu varför jag köpte en trumma och en klangskål i vintras, min tanke då var att det skulle vara svårt att ta med dom till Grekland, men det var Universums plan att de skulle användas här på dessa speciella platser där människor levt ända sen stenåldern. Där Vikingaskeppen reste ut på sina långa resor och där Vikingarna levde.

När vi kommer till en kraftplats är det bara att sätta sig i stillhet, tona in och känna in så får du en mängd information.

Som när jag och mina döttrar var i Jerusalem. Jag och min yngsta dotter Jessica gick fram till Klagomuren och la våra händer på den varma väggen, tillsammans med många andra människor och tårarna vällde upp ur våra ögon direkt, vi kände in människors sorg, oro och rädsla.
Vi kan träna upp vår förmåga att vara mottagliga och vi kan få så mycket information om platserna vi befinner oss på.

Det som också finns här på Onsala är Rosenkorsordern, ett orderns sällskap fyllt med visdom och mystik. Jag har i flera år blivit tillfrågad att komma med i ordenssällskapet, kanske är det dags nu? Jag får känna in om det. När jag nu inte kan vara i krafterna av filosoferna i Grekland och de sju vise männen i Delfi så får jag möjlighet att hitta det på annat håll.

 

Livet är en spännande resa, i många olika dimensioner och på många plan!

Jag önskar dig en underbar vecka!

Ljus och kärlek,

Helena-Magdalena

Älskade Grekland!

Älskade Grekland!

Jag satte på min låtlista med mantrasånger. Aad Guray Nameh fyller hela min själ! Den versionen med Deva Premal & Miten som vi lyssnade på uppe i oraklens mystiska grotta i Delfi. Alla känslor kom över mig, en gång till.

Jag är så oändligt tacksam för den månad jag tillbringade i Grekland i september. Det var så mycket jag fick uppleva och jag integrerades väldigt mycket med mitt grekiska liv. Min fina vän Sofia och alla mina andra fina vänner där nere. Vi hade dessutom två olika kurser under tiden och jag är så oändligt tacksam för de underbara människor som jag fick möjlighet att tillbringa mina dagar med. Under de fyra veckorna var jag i Aten en del, på hotellet där jag alltid bor hos Steve på hotell Parthenis, i mitt rum. Det hotellrum som jag tillbringat otaliga veckor i de senaste åren. När personalen blir som ens vänner och vi följs åt år efter år. Första dagen är alltid den mest speciella. När jag och Sofia möts och sitter i många timmar på stranden och sen på strandrestaurangen, långt efter att solen gått ner bakom bergen.

Jag var ute på vackra ön Agistri i två perioder. Tidigt på morgonen tassade jag upp och gick ut för att fota soluppgången över Aegina. En annan av mina vänner, Annki, var också där. Vi solade tillsammans på dagarna och levde ett stillsamt liv på de vackra stränderna.

När första gruppen av underbara kvinnor kom ner och vi fick lära känna varandra under intensiva dagar. När vi åkte till Akro-Korinth och letade efter Aphrodites Tempel och vi gick uppför bergen i flipflop och över 30 graders värme. Hur fnittriga vi ändå alla blev sen när vi förstod att det fanns inget tempel kvar. När vi satt under träden och tog en läsk nedanför berget och bara var en stund. Fnittriga, fria och lyckliga. När vi mediterade i fullmånen och känslorna av gemenskap var så starka så ingen ville bryta upp. Solen gick ner och mörkret la sig men vi satt alla kvar tillsammans i sanden. Den kvällen kommer jag aldrig att glömma.

Min älskade dotter Jessica kom och hälsade på ute på ön. Vi hade det så mysigt. Alexandra är den äldre damen på Hotell Alexandra och Sia är hennes dotter. Vi har bott hos dom ett flertal gånger. Jag tänker mycket på dom nu och undrar hur dom ska klara ytterligare en ekonomisk kris i Grekland. Min dotter och jag hade några dagar på stranden. Bara tillsammans, sen blev det storm och vi åkte båt över ett stormigt Aegean Sea tillbaks till Aten. Så fint minne vi fick dela. Min dotter arbetar på Stena Line så hon var cool i blåsten. När vi kom tillbaks till hotellet så undrade dom hur vi lyckats ta oss tillbaks till fastlandet då färjorna var inställda! Så tacksam att vi hittade en Flying Dolphin.

Även i Delfi var vi flera gånger, jag och Sofia med våra grupper. Delfi denna magiska plats på jorden! Som jag älskar att vara där. Det var där vi träffade Kostas för några år sedan och sen dess har vi ett fint samarbete. Kostas är spirituell mystiker och i hans souvenirbutik möter vi alltid så spännande människor; astrologer, mystiker, healers och andra härliga vänner har vi mött där uppe. I september var vi för första gången uppe i den mystiska grottan där oraklen i Delfi satt och förutspådde framtiden i 1200 år!! Så häftigt. De flyttade lite senare från grottan ner till tempelplatsen i Delfi, till Apollons tempel. Den gången vi var i grottan så övernattade vi uppe i Delfi och wow, vilka energier vi fick uppleva! Det var i grottan som vi lyssnade på Deva Premal & Miten Aad Guray Nameh (den låt som jag sen spelade in en cover på tillsammans med Songs of Eden.

När vi lämnade Delfi den gången så kände jag så stort vemod, jag var tyst hela vägen upp till Meteora. En bilfärd på några timmar. Det var som att en del av mig för alltid stannade i Delfi. Ni vet en sån där känsla att när man har kommit till en plats i livet så förändras man för all framtid. Så var det, en del av mig stannade liksom kvar i Delfi, för alltid…

Något hände i djupet av min själ i Delfi och när vi kom till Meteora så blev jag sjuk och fick feber och fick stanna i sängen en dag. Sofia, som alltid är en pärla ordande Ipren och gav sig upp med vår härliga grupp i bergen i Meteora. Jag låg under lakanet och var som bortkopplad hela dagen.

Dagen efter var det bättre. Vi reste då tillbaks till lilla ön Agistri för ännu fler soluppgångar, i flipflop nere i hamnen, med kaffekoppen på elskåpet, i tystnaden. För ännu fler meditationskvällar på stränderna på kvällarna. Tuppen som gal frenetiskt bakom hotellet och mopederna som åkte till och från färjan till Aegina och Aten. En liten stund i livet, en liten bit av Grekland. Så fina vänskapsband som knyts med de underbara deltagare som kommer ner. När vi alla sjunker ner på stranden i Voula till den första meditationen. När vi alla samlas för välkomstmiddag på Hotel Emantina i Glyfada och ser fram emot en hel vecka tillsammans. När vi har suttit i kvällningen och mediterat när solen har gått ner och fullmånen gått upp, tillsammans på en strand vid Medelhavet. Den känslan är helt obeskrivlig. Helt magisk och så ödmjukt små vi är under stjärnorna. Tillsammans!

Jag hade en känsla av att det inte skulle bli Grekland 2020. Vi pratade om det jag och Sofia, men vi kom fram till att det är 5-års jubileum så vi bestämde att ett år till. Men nu har vi faktiskt inte en aning om det blir så, för 2020 är året då allt ställs in. Kommer vi ens ha möjlighet att komma till Aten i sommar. Jag tänker på det att det var så otroligt tufft för mig att lämna Grekland i september, mitt grekiska liv. Det var verkligen som att en del av mig blev kvar. Kanske hade jag en känsla av att det skulle bli förändringar? Jag vet inte. När jag kom hem var det två låtar som för alltid etsat sig fast i mina öron, som en del av Grekland, som en del av Delfi, som en del av mystiken, som en del av alla tempel och stränder. Aad Guray Namah och I AM. Det kändes så viktigt för mig att ägna mig åt mantrasånger för att bevara de känslor jag upplevde i Grekland. Så jag spelade in två låtar; Aad Guray Nameh tillsammans med Songs of Eden och I AM tillsammans med Steve Erikssom. Nu är jag så oerhört tacksam för dessa låtar. De får symbolisera mitt grekiska liv, september 2019 för all framtid. Steve har gjort en musikvideo till I AM och den får vara mitt Grekland så länge. Just nu längtar jag så oerhört mycket, för nu brukar jag göra första resan av tre till Aten. Just denna tid brukar jag och Sofia ha en hel vecka tillsammans och resa bland nya tempel och planera för våra kurser. Men denna våren är en väldigt annorlunda vår för oss alla. 2020 är året som allt ställdes in. Den dagen jag åter landar hos min älskade vän Sofia i Aten så kommer jag gråta av djup glädje. Den dagen jag springer upp från Thalassea Beach för att möta deltagare som kommer från flygplatsen för att vara med på kurs, den dagen lever jag för. Om det blir i juli eller september eller 2021 det vet vi inget om. Men som jag längtar…

Här kan du titta på vår musikvideo till I AM:

Ljus och kärlek,

Helena-Magdalena

www.helena-magdalena.se